lördag 18 oktober 2008

Tomrum

Så här känner jag mig....... vill bara krypa ihop och blunda.....
Ibland räcker inte de krafter man har att skapa någon ordning i det "kaos" man upplever att man befinner sig i.

Det är då som jag ofta gör misstaget att TRO att jag ska orka göra något.... så här brukar det bli...kaos....
värre än innan jag började.... saker överallt...!!!!

Det är då jag vill skapa "TOMRUM" .....
Börja om.......
Tömma....
Kasta....



Tittar på dessa målningar av Vilhelm Hammershöi 1864-1916
och njuter... av tomrummen!




Rum efter rum.... så kan jag drömma ibland, att mitt hus har många fler rum....




Här ser ni ett nymålat bord i köket....
Beslutar mig för att inte försöka göra mer nu....
Ibland går det så "lätt" att göra saker... ibland känns det "ömöjligt"...
Undrar om det är någon som känner igen sig??????
Kramar







23 kommentarer:

Eva Agnes sa...

Kära vän, visst känner jag igen mig. Jag tror, att om det känns som om du behöver vila så ska du göra det.
Energin kommer åter när du minnst anar.
Målningarna med de tomma rummen är underbara.
Skulle verkligen själv vilja starta på nytt i sådana rum.
Kram och puss
Eva Agnes

Viola sa...

Är vi klonade eller, har just lyckats röja vardagsrummet, borden varit fulla av alla inköp till butiken sedan i onsdags, min man brukar säga att vi lever i en lagerlokal även fast vi har en jätte våning på 7 r och k. Orken tar slut med jämna mellanrum, går ut så bra från början, men mitt dilemma är att jag alltid hittar på något annat som tar min tid medan kaoset får då vänta, vad himla roligt att vi finns i samma stad, hoppas verkligen att du kommer på bloggträffen, programmet finns i mitt förra inlägg, skulle vara så roligt att träffa dig, vi är ett tiotal än så länge som visat intresse, hoppas oxå få med Lisas torp som har sitt boende utåt Mauritzberg, hör av dig, kram VIOLA, du kan ju maila om du vill, du ser min adress i högerspalten och på frågan om butiken så är det en ren nätbutik som jag driver med lager lite här och där... ha en bra lördagskväll

Viola sa...

Vad roligt, då hörs vi närmare om du vill även stanna med oss på kvällen för en middag osv...skulle ju vara så trevligt, bloggar inte du oxå med Lisa, det var så jag nog fann dig, vt att hon har det tufft med sin mosters begravning osv men du kan ju oxå ta kontakt med henne om du rent av känner henne? kram

Gårdsromantik sa...

Mitt problem är att jag drar igång med en massa projekt samtidigt - så blir de liggande.

Nåja tids nog får man ork och slutför det.

Kram Maud

Lisas torp sa...

Underbara bilder du visar om tomma och inspirerande rum!
Men så jätteduktig du har varit med målandet av diverse bord och annat! Och du vet vad jag anser - en sak i taget! Det är bara så, annars går man i bitar juh!!!!

Du har så jättefint i ditt underbara hus och din lunch som du bjöd mej på var helt himmelsk!!! Wow, vad du kan mycket!!
Försök slappna av lite nu och njut´av ditt vackra runtomkring dej!
KÄnner igen mej så väl i ditt dilemma!
Kramar till er båda!
Lisa

Dubbelörn sa...

Det här känner vi nog igen oss med...

Önskan fr kaos till tomhet... Hade det nog så förra sommaren då min äldsta vännina gick bort i cancer...

Vill så gärna ta en tur ner mot ditt håll o funderar kring det... Smyckena lockar men du lockar mest *skrattar*.

Har inte haft några känningar fr knäet sedan vår Turkietresa. Vet inte om solen, värmen o havet hade en extraläkande effekt ;).

Varma kramar

Birgitta sa...

Man vill så mycket, men inte alltid att orken vill det man själv önskar. Känner alltför väl igen mej. Det är så mycket man vill och så mycket som är roligt, att det överstiger ens förmåga för tillfället. Bra då att kunna lägga ner penseln och söka sina tomma rum en stund. En annan gång orkar man bättre och hoppas att man kan inse det också. Kramar Birgitta

LantlivsAnette sa...

Jaa ojj..ojj så där kan det vara för mig också..jag målade och donade så mycket i somras så penseln fick vila ända tills nu då jag målade i toan, men det är mycket roligare att måla möbler och annat än väggar...puuhh..
man vill så mycket hela tiden, men ibland måste det få ta tid...
jag samlar kraft fortfarande för att orka ta itu med vardagsrummet.
ha en skön Söndag med din söta Maja !
Kram Anette

Dicksonska våningen sa...

Det är klart man känner igen sig :) Det är viktigt att ha stunder då man drar sig tillbaka också. Jag drar mig undan vissa dagar då jag vill vara lite ifred. Som idag t ex. Men har man en chef som flåsar en i nacken går det inte så bra...
Plocka undan de halvfärdiga sakerna och ta fram dom en dag då du verkligen har energi till just de projekten!
Ha en skön söndag!
Kram Annika

Guldkorn i min vardag! sa...

Det bästa är nog att bara lämna allt för ett tag, gå på en stärkande skogspromenad och andas frisk luft, man städar liksom i kontoret då och ser kanske med andra ögon på saker när man kommer hem, sen sakta men säkert sorterar man och väljer spara, kasta....
Kram Ulla-Bella

Sallys hus sa...

Hallå där!

Vilket tänkvärt inlägg!!!
Jag känner absolut igen mig....
Jag tycker det är ofta jag startar eller sitter på jobbet o tänker att när jag kommer hem ska jag göra det o det...sen när tiden äntligen finns...ja då är orken o lusten som bortblåst.

Vilket fint bord det var!
Kraaam Katarina

Åsa sa...

Hej! Vad kul att du tittade in till mej. Känner igen mej alltför väl, man vill så mycket men tappar orken och vill ingenting ibland.
Hoppas du får till din ateljé så småningom, det är så skönt med ett eget krypin där man bara kan lämna allt och gå. Just nu har jag prylar överallt men har satt in en liten gratisannons i tidningen att jag ska ha öppet i min ateljé ons-tors. för första gången...lite nervöst för det är inte helt klart allting. Men nu är jag tvingad att flytta ner mina 2 symaskiner och verkligen sitta nere i ateljén.
Skönt på sätt och vis. Har varit ute på höstmarknad i dag och igår så nu har jag satt upp alla mina saker igen.
Jättefina smycken du gör och din f.d butik verkade mysig.
Kram Åsa

tindra lite mera sa...

Känner verkligen precis så,har så många ideér och tankar i huvudet medans energi och orken inte alltid är med i samma tempo:O)...och så mycket prylar överallt,kanske är idé att rensa ut och ge plats så att energin att flöda.

Kram Katarina

idémakeriet sa...

Jag förstår dig.
Just nu befinner jag mig också i en sån maktlös sits där inget vill och vad man än försöker att göra misslyckas man på något sätt. När du titta och läser på min blogg skulle man inte tro det men jag är inte så inne för att visa mig på bloggen.
Hoppas du får kraften igen att dra dig upp igen.
Gör som jag, gör dem saker lite mer var du är bra på, då glömmer man lite det tynga och då är det lättare att berömma dig själv med det vad du lyckades med.
Är man i en sån period som du är nu i då är det nästa omöjligt att få saker och ting på plats. Ta då inte sådana höga krav på dig.
Läk istället dina små sår med något roligt som inte kräver så mycket. Du är ju så duktig att pyssla med dina smycken.
Tänker på dig och skickar dig mycket kravt. Solen kommer igen.
Kram på dig.
Gerda

Husbilsresan sa...

Jaadå...jag känner så väl igen mej.....har också haft en "tung" period nu och inte fått nåt gjort....
Men nu måste jag ta mej i kragen och fixa till det jag börjat på, nämligen en del saker till mitt blivande lilla barnbarn som ska födas i morgon *pirrigt*....
Vilka otroligt vackra målningar du visar också.
Ha det så gott nu!Vila och sköt om dej!
Kram/Gunn

Lotta "EnVilsenLoppa" sa...

Ja jag känner igen mej , det skulle kunna vara skrivet av mej . Fast jag skriver inte så bra som dig , vilket underbart inlägg och vilka bilder , njuter !
Visst känner man bara för att tömma ibland , rensa ut och bara vara .
Samtidigt som "kaoset" på den översta bilden är så kreativt inbjudande !
Ha det gott !!
Kram/Lotta

Inspiration i vitt sa...

Ibland så tror jag att det är meningen att man ska ta det lungt, det är de gånger det inte går att skapa något. Då får man helt enkelt vänta in ny skaparlust och inspiration, jag tror att vi alla känner så från och till.
Ditt bord var i alla fall fint.
Kram på dig/Ingela.

A home far away sa...

Hoppas att du snart känner dig starkare: alla går vi ju igenom perioder i livet som är tuffa...

Många kramar
Gunilla

Lilla Eken sa...

Jag känner igen mig så mycket.
Började att skriva en kommentar till dig häromdagen men den blev så lång, så lång.. tog bort den.
Det är iallafall vackra bilder på rum du visar.
Och visst hjälper det att ha dem, de inre bilderna...
Kram från mig till dig

Bella sa...

Jag tror du sade det i början...ibland behöver man krypa ihop och samla energi för att orka gå vidare...kanske är det inte rummen omkring dig som behöver rensas ifrån kaos...kanske det är alla tankar som kommer farande ifrån alla håll...på något sätt lycks du så solklart få fram vad du känner med bild och text...kan bara säga att jag tänker på dig, hoppas att du snart får din energi tillbaka...ett är säkert den kommer!
Stor kram,
Bella
Ps. Mycket vackra rum...tänk de behöver inte fyllas för att skapa atmosfär Ds.

AGENT 77 sa...

tror o vet att luften går ur oss alla ibland..om det inte vore så skulle man ju aldrig stanna upp o känna efter,,hela livet är ju som en resa vi måste få känns oss trötta o less ibland..inget konstigt eller ovanligt..hösten gör nog sitt till oxå..vi behöver ljus värme o nu när det är höstlikt går vi liksom ner i varv o får tid att tänka efter o då kommer nog trötthet känner jag iaf..vila dig o läs en god bok,promenera i naturen,ta ett bad,en drink ät god choklad o ta hand om dig..njut av helgen..stor kram E

Kallholmen sa...

Vilka mysiga bilder du har på din blogg. Måste titta vidare.
ha en mysig helg.
Carolina.

Designe sa...

Så vackra tavlor med tomrum och va fint det blev med bordet i köket! :)